Jaha så har alice slutat amma - 9 månader gammal..
hon är tidigast att sluta bland sina syskon.
De 3 äldre har minst ammat till de var över året, Amanda ammade i 1 1/2 år.. Som ni säkert förstår så har jag älskat att ha den närheten med mina barn. Jag har rent längtat efter att få amma då jag varit gravid..
Men nu har jag alltså ammat för sista gången... Känns lite snopet faktiskt!
På slutet har hon ätit (ammat) max 1 gång per dygn ungefär, men så kom jag på här om dagen att hon inte ätit på ngr dagar, hon försökte men det var precis som att hon glömt hur man gör.. Hon fick inte till det, och efter det har hon aldrig sökt efter bröstet.. Hon valde alltså helt själv att sluta, och nedtrappningen har skett automatiskt så jag har ej behövt ha bröst som läcker eller spänner.. skönt!
Jag har verkligen älskat ammningen, å det har oftast flytit på bra, mycket har kanske å göra med just min positiva inställning till det hela. Jag har haft turen att mjölken har runnit till ordentligt bara nån dag efter alla förlossningar, å barnen har direkt fått bra grepp..
Men i min värld har det inte funnits plats för nått alternativ heller, jag har varit lugn kring att
det ska ordna sig, att det ska funka när jag haft nån motgång, som när Alice hade sond - för då var det svårt att amma, och jag pumpade ut mängder med mat var 3:e timme dygnet runt....
Å visst har jag haft mina turer med mjölkstockning, sår osv.. men jag har ALDRIG ens för en minut funderat över att ge upp ammnigen pga av de..
Jag har haft tur helt enkelt, och det är jag tacksam för!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar